My hjärta Hisano-san

För ett par veckor sedan fattade jag mod och... trumvirvel... anlitade en personlig tränare! För nu tänker jag en gång för alla lära känna min kropp; styrkor såväl som svagheter. Vi har ju liksom hängt ihop med varandra ett tag nu, kroppen och jag, så det börjar bli dags att jobba på samarbetet.

Till exempel är kroppen mycket missnöjd med att det har tagit 36 år för mig att förstå att jag har både inre- och yttre magmuskler vilket har resulterat i att min vänstra skinka inte har kontakt med ländryggen. Haha. Visst låter det roligt! Men det var så hon sa, napraten Eva Elfström (som är fantastisk! Look no further om du letar efter en naprapat i Sthlm) och det är inte så roligt när det gör ont, ajaj. Och inte kan jag springa heller.

Ikväll var så första passet med Hisano-san. Nervöst, läskigt och roligt på samma gång. Hjälp.

Men det gick ju som en dans och jag är helt kär för han var så bra. Och snäll! Och så där lagom peppig utan att vara hurtig - och snäll, sa jag att han var snäll? Och helt glad! Och inte tog han på mig heller (förutom en gång, då han först bad så hemskt mycket om ursäkt och artigt undrade om det gick för sig). Mycket skönt. jag var lite nojjig för att han skulle leta efter mina inre magmuskler nämligen.

Exempel på vår konversation under passet:

"I notice that I'm using my arms when I should use my stomach muscles" (dvs, heeeeeelt fel)

"Yes, but your arms are strong. That's why. Good condition." (inombords tänker jag AAAAAAWWW, så snällt sagt, fokusera på något positivt istället för negativt. I labu you, Mr PT)

"Mi-san, can you feel your hipbone?"

"Yes, I can feel my hipbone" (varpå han spricker upp i ett stort leende och ser helt nöjd ut, varför? who knows)

Och magövningarna som jag har våndats för, ja, det var ju inte så farligt att göra dom. Och vet ni, vet ni, jag är så mallig för jag kunde göra mycket tyngre övningar än vad jag trodde att jag skulle klara av. Hurra! Och det bästa av allt, den nya magövningen, den var inte alls hatahataapatråkig att göra! Hurra! Crazy. Hurra för Hisano-san!